När ett barn föds får föräldrar som är gifta gemensam vårdnad om barnet. Är föräldrarna inte gifta blir mamman automatiskt vårdnadshavare men det är enkelt ordnat med gemensam vårdnad om båda är överens om detta. Då kan föräldrarna, både innan och efter födseln, anmäla om gemensam vårdnad. Det smidigaste sättet är att pappan skriver en faderskapsbekräftelse som skickas till kommunens socialnämnd.

Det normala är att föräldrar med gemensam vårdnad är både vårdnadshavare och förmyndare vilket innebär att de tillsammans sköter barnets personliga och ekonomiska ärenden. Föräldrar har vårdnaden om sitt barn fram tills att barnet fyller 18 år eller så länge barnet går i grund- eller gymnasieskola, dock längst till barnets 21-årsdag.

Om du har vårdnaden om ett barn ansvarar du för barnets personliga förhållanden. Detta innebär att du har rätt men också skyldighet att bestämma om saker som rör barnet. Det kan bland annat röra sig om vilken skola barnet ska gå i, om barnet behöver sjukvård eller om barnet behöver ett pass. Du som vårdnadshavare behöver ta hänsyn till både barnets och den andra förälderns önskemål och synpunkter.

Vid en separation kan det uppstå tvister som rör familjens barn. Det kan till exempel röra sig om att föräldrarna är oense om barnets framtida boende, skolgång eller umgänge. Skulle det uppstå en tvist är ni som föräldrar sedan 1 mars 2022 skyldiga att delta i samarbetssamtal hos kommunen innan ni har möjlighet att inleda en domstolsprocess. Syftet med samtalen är att försöka komma fram till en snabbare lösning på konflikten. Samarbetssamtalen är kostnadsfria. Om ni inte kan komma överens vid samtalen hos kommunen kan någon av er ansöka om stämning vid tingsrätten. Har ni redan ett pågående mål om skilsmässa i tingsrätten kan denna ta upp frågor om vårdnad och boende i det målet.

När ni är två föräldrar med gemensam vårdnad som inte bor ihop kan ni tillsammans bestämma var barnet ska bo, barnet kan bo stadigvarande hos den ena föräldern eller växelvis hos er båda. Om barnet bor stadigvarande hos den ena föräldern kallas den förälder som barnet bor hos för boendeförälder. Om ni inte kan enas om barnets boende kan ni få hjälp med detta genom kommunens samarbetssamtal. Skulle ni inte kunna komma överens vid samtalen hos kommunen kan ett juridiskt ombud hjälpa er vidare med ytterligare försök till överenskommelse eller med en process i domstol.

Om barnet bor stadigvarande hos **den ena föräldern har barnet rätt till umgänge med den andra föräldern. Hur umgänget ska se ut rent praktiskt ska bestämmas utifrån vad som är bäst för barnet. Ni som föräldrar har gemensamt ansvar för att umgänget fungerar. Om ni inte kan enas om hur umgänget ska fungera kan ni få hjälp genom kommunens samarbetssamtal. Ett juridiskt ombud kan hjälpa er vidare i processen om ni inte skulle komma överens, antingen genom att hjälpa er att komma fram till en överenskommelse och om det inte går kan det juridiska ombudet hjälpa er i en domstolsprocess.

‍

Ni som föräldrar är underhållsskyldiga mot ert barn. Detta innebär att ni efter er ekonomiska förmåga ska se till barnets behov. Denna skyldighet har ni fram tills att ert barn fyller 18 år eller så länge ert barn går i grund- eller gymnasieskola, dock längst till barnets 21-årsdag. Om du som förälder inte har ditt barn stadigvarande boende hos dig ska du vanligtvis betala underhållsbidrag till föräldern som barnet bor hos. Hur mycket du ska betala bestäms antingen genom ett avtal mellan er föräldrar eller genom en dom. Kan ni inte komma överens om underhållsbidraget kan ni få hjälp genom kommunens samarbetssamtal.

Vid en vårdnadstvist i tingsrätten bestämmer du själv om du vill ha ett ombud eller inte. Kostnaden för ombudet står du själv för men om du har en hemförsäkring med rättsskydd kan du ha rätt till ersättning från denna. Om du har begränsad ekonomi eller inte kan utnyttja din hemförsäkring kan du ha rätt till ekonomiskt stöd från staten, så kallad rättshjälp.